19:15:00
Tjaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa hur mår jag egentligen ?
Hur fan vare man gjorde nu då.. Envägs Communication ... Svengelska ooooch en jävla massa felstavningar/Särskrivningar..
Jag var väldigt aktiv med o skriva och lägga ut bilder, försöka motivera och vara en bra förebild. Satt och tänkte på detta häromdagen och jag saknar att vara någons förebild/motivations källa osv vad man än vill kalla det.. Inte bara fitness delen utan även i diverse spel *host WoW host*. I used to be a god in that game..
Skälet till varför jag vill skriva av mig lite är för att dom 2 senaste åren har vart förjävliga på ett sätt men helt ok på andra sätt. Har haft min första fasta anställning i över 2 år nu. Lever normalt utan bidrag, kan göra saker, kan köpa saker osv. Lever fortfarande på Reppower finalen i gbg för 1 1/2 år sedan där jag placerade mig 4a. Dock där efter så börjar det som vart fruktansvärt jobbigt för mig.
Jag drog på mig en impingement (Impingement är ett inklämmningssyndrom där klämda vävnader leder till att det gör ont i axeln eller överarmen.) Jag sökte inte hjälp förens efter 2-3 månader då jag alltid försöker att självläka och rehab träna via hjälp från internet och vänner. Detta släppte inte. Jag fick tag på en lägenhet i Lidköping (finally) och jag fick byta upp mig lite till ett större bättre gym. Pang sa det och min andra axel åker också på någon sorts infektion. Jag söker mig då till en axel speciallist, fick lära mig att jag hade överrörliga axlar och fick ett par stabiliserings övningar för axel/skuldra. Gjorde dessa i 2-3 månader. Kände att dom hjälpte och gjorde axlarna starkare och stabilare, men smärtan var fortfarande där och jag kunde inte prestera alls som jag ville. Jag går oftast in 100% och när jag inte kan det så är det på gränsen att jag ger upp. I november så fick jag kontakt med en kiropraktor och han gav mig 3 olika diagnoser (vilket jag inte kan i huvudet) Hursomhelst så fick jag äntligen gå och ta kortison spruta, vilket jag har hört många andra fått ta men jag har aldrig fått det erbjudandet. Jag fick även en medicin som skall hjälpa mot smärtan i kroppen. Då jag har gått med smärta så länge så har min smärttolerans gått i taket. Känner direkt hur den första sprutan hjälper och en jävla ångest släpper. 5-7 sprutor senare så är jag nästan helt rörlig i mina axlar, det känns till och med konstigt att kunna röra sig utan att ha ont. Jag har haft sådan jävla ångest och vart så jävla stressad för jag har inte kunnat leva som jag velat. Tex att kramas gjorde ont, att städa, att jobba. Och när den primära smärtan släppte i ena axeln så tog den sekundära smärtan över och då gjorde det ont genom att bara vara. Men nu har jag haft 2 veckor med smärtfri träning och vardag. Skall ringa och förhoppningsvis ta min sista spruta imorn då vi vill verkligen vara helt säkra på att allt är borta. Missar man lite så finns chansen att det blir värre igen och måste då börja om. Har fått en ENORM Motivation tillbaka. Känner mig atletisk igen. Fått tillbaka bra med självförtroende. Då över till nästa del. Har gått 1 år på min bipolära medicin. Har funkat sådär... fick förra veckan ny medicin som jag nu har trappat upp och är nu på full dos. Har vart en REJÄLT berg o dalbana då jag trappar upp på en medicin och avslutar en annan.
Men overall så har det känts jävligt bra. Så med i princip skadefria axlar *peppar peppar* och en ny medicin som förhoppningsvis kommer stabilisera mig så jag slipper att sitta och vara arg och irriterad på inget som sedan går ut över folk på facebook (då FB är ett ställe man blir jävligt lätt triggad) o nära.
Mina mål med 2017 är att komma tillbaka 100% I träningen både styrkemässigt, utseendemässigt, kunna SIMMA Utan smärta och bara vara allmänt mer positiv och sluta hata och klanka ner på folk som inte har samma intresse som mig.. förutom raggare.. sorry jag gillar verkligen inte raggare lol.
Nu äre dags för mat....
Jag var väldigt aktiv med o skriva och lägga ut bilder, försöka motivera och vara en bra förebild. Satt och tänkte på detta häromdagen och jag saknar att vara någons förebild/motivations källa osv vad man än vill kalla det.. Inte bara fitness delen utan även i diverse spel *host WoW host*. I used to be a god in that game..
Skälet till varför jag vill skriva av mig lite är för att dom 2 senaste åren har vart förjävliga på ett sätt men helt ok på andra sätt. Har haft min första fasta anställning i över 2 år nu. Lever normalt utan bidrag, kan göra saker, kan köpa saker osv. Lever fortfarande på Reppower finalen i gbg för 1 1/2 år sedan där jag placerade mig 4a. Dock där efter så börjar det som vart fruktansvärt jobbigt för mig.
Jag drog på mig en impingement (Impingement är ett inklämmningssyndrom där klämda vävnader leder till att det gör ont i axeln eller överarmen.) Jag sökte inte hjälp förens efter 2-3 månader då jag alltid försöker att självläka och rehab träna via hjälp från internet och vänner. Detta släppte inte. Jag fick tag på en lägenhet i Lidköping (finally) och jag fick byta upp mig lite till ett större bättre gym. Pang sa det och min andra axel åker också på någon sorts infektion. Jag söker mig då till en axel speciallist, fick lära mig att jag hade överrörliga axlar och fick ett par stabiliserings övningar för axel/skuldra. Gjorde dessa i 2-3 månader. Kände att dom hjälpte och gjorde axlarna starkare och stabilare, men smärtan var fortfarande där och jag kunde inte prestera alls som jag ville. Jag går oftast in 100% och när jag inte kan det så är det på gränsen att jag ger upp. I november så fick jag kontakt med en kiropraktor och han gav mig 3 olika diagnoser (vilket jag inte kan i huvudet) Hursomhelst så fick jag äntligen gå och ta kortison spruta, vilket jag har hört många andra fått ta men jag har aldrig fått det erbjudandet. Jag fick även en medicin som skall hjälpa mot smärtan i kroppen. Då jag har gått med smärta så länge så har min smärttolerans gått i taket. Känner direkt hur den första sprutan hjälper och en jävla ångest släpper. 5-7 sprutor senare så är jag nästan helt rörlig i mina axlar, det känns till och med konstigt att kunna röra sig utan att ha ont. Jag har haft sådan jävla ångest och vart så jävla stressad för jag har inte kunnat leva som jag velat. Tex att kramas gjorde ont, att städa, att jobba. Och när den primära smärtan släppte i ena axeln så tog den sekundära smärtan över och då gjorde det ont genom att bara vara. Men nu har jag haft 2 veckor med smärtfri träning och vardag. Skall ringa och förhoppningsvis ta min sista spruta imorn då vi vill verkligen vara helt säkra på att allt är borta. Missar man lite så finns chansen att det blir värre igen och måste då börja om. Har fått en ENORM Motivation tillbaka. Känner mig atletisk igen. Fått tillbaka bra med självförtroende. Då över till nästa del. Har gått 1 år på min bipolära medicin. Har funkat sådär... fick förra veckan ny medicin som jag nu har trappat upp och är nu på full dos. Har vart en REJÄLT berg o dalbana då jag trappar upp på en medicin och avslutar en annan.
Men overall så har det känts jävligt bra. Så med i princip skadefria axlar *peppar peppar* och en ny medicin som förhoppningsvis kommer stabilisera mig så jag slipper att sitta och vara arg och irriterad på inget som sedan går ut över folk på facebook (då FB är ett ställe man blir jävligt lätt triggad) o nära.
Mina mål med 2017 är att komma tillbaka 100% I träningen både styrkemässigt, utseendemässigt, kunna SIMMA Utan smärta och bara vara allmänt mer positiv och sluta hata och klanka ner på folk som inte har samma intresse som mig.. förutom raggare.. sorry jag gillar verkligen inte raggare lol.
Nu äre dags för mat....
